idag har jag och per varit tillsammans i 14 månader. det är väldigt länge men måste säga att det känns som om tiden gått så sjukt fort. för mig är han så mycket och han betyder så mycket. en person man verkligen kan prata om allt med och man vet med all säkerhet att ingenting av det kommer läcka ut. han kan lyssna på mig när jag är ledsen över någon skitsak i flera timmar utan att ens klaga. han kan lyssna på mig när jag pratar en massa strunt om allt och ingenting men fortsätter bara att lyssna. det är alldeles underbart att ha någon som känns som världens bästa killkompis men som man ändå i slutändan vill kyssa för att man känner så mycket mer än bara de man känner för en vän. jag minns fortfarande hur han berättade för mig om första gången hans ögon såg på mig. hur solen hade lyst upp mitt blonda hår och mitt ansikte och att just den bliden hade varit så fin. Just bara att han kom ihåg första gången hans ögon la märkte till mig säger så himla mycket. jag minns första gången vi var med varandra utanför innebandy, vi såg på en skräckfilm med jonas och sedan såg en komedi så jag skulle våga sova när jag kom hem. allt var så avslappnat och allt kändes så himla bra redan då. för på något vänster var det nog du och jag hela tiden gubben. 

att vara kär är himla bra men ibland kan det också göra ont och inget förhållande är ofta perfekt rakt igenom. man stöter på motgångar som man ofta löser och går vidare. du och jag har stött på motgångar men hittills har inga fått oss att gå skilda vägar för du och jag har något fint tillsammans. oavsett vad som händer vill jag att du alltid ska finnas i mitt liv för med dig är jag lycklig, och med dig är jag glad. puss min fina